Argumentera -Att uttrycka sin åsikt
Situation
Ofta vill man uttrycka en åsikt eller försöka övertyga någon om något. Då är det argument man använder. Då tar man ställning i en fråga eller liknande.
Genom internet kan vi enkelt kommentera och ta ställning genom att ge kommentarer eller skriva i bloggar. Insändare och debattartikel är exempel på olika sorters argumenterande texter som ofta finns i dagstidningar. När du ringer till din hyresvärd kan du behöva argumentera.
Syfte
Du vill påverka! Bestäm dig för vad som är din tes/din åsikt! Hur vill du att dina läsare/lyssnare ska påverkas? Vad vill du att de ska göra eller tänka efter att ha läst din artikel?
Mottagare
Skriftligt: Din målgrupp är ofta en bred allmänhet. Din insändare kanske publiceras i en tidning. På Facebook kan många läsa dina kommentarer. Ha därför som mål att din argumentation ska kunna passa flera olika mottagare.
Muntligt: Ofta argumenterar du muntligt hemma med din familj eller med din granne om något. Då vet du direkt vem mottagaren är.
Språk
Det viktigaste är att man ska kunna känna att det är du som argumenterar. Det betyder att du ska känna dig bekväm med det du säger. Använd ditt språk och formulera dig på ditt sätt.
Men om du ska kunna övertyga eller övertala någon behöver du tänka på några saker:
-Använd orsaksbindeord. T.ex. "Jag tycker att det är viktigt att skotta snö på vintern eftersom..."
-Använd bindeord/konnektiv som ordnar upp allt. T.ex. "För det första...", "För det andra..."
-Använd ord som uttrycker åsikt. T.ex. "tycker, anser, vill, hävdar"
-Använd värdeladdade ord. T.ex. "sorgligt, underbart, toppen"
Ofta vill man uttrycka en åsikt eller försöka övertyga någon om något. Då är det argument man använder. Då tar man ställning i en fråga eller liknande.
Genom internet kan vi enkelt kommentera och ta ställning genom att ge kommentarer eller skriva i bloggar. Insändare och debattartikel är exempel på olika sorters argumenterande texter som ofta finns i dagstidningar. När du ringer till din hyresvärd kan du behöva argumentera.
Syfte
Du vill påverka! Bestäm dig för vad som är din tes/din åsikt! Hur vill du att dina läsare/lyssnare ska påverkas? Vad vill du att de ska göra eller tänka efter att ha läst din artikel?
Mottagare
Skriftligt: Din målgrupp är ofta en bred allmänhet. Din insändare kanske publiceras i en tidning. På Facebook kan många läsa dina kommentarer. Ha därför som mål att din argumentation ska kunna passa flera olika mottagare.
Muntligt: Ofta argumenterar du muntligt hemma med din familj eller med din granne om något. Då vet du direkt vem mottagaren är.
Språk
Det viktigaste är att man ska kunna känna att det är du som argumenterar. Det betyder att du ska känna dig bekväm med det du säger. Använd ditt språk och formulera dig på ditt sätt.
Men om du ska kunna övertyga eller övertala någon behöver du tänka på några saker:
-Använd orsaksbindeord. T.ex. "Jag tycker att det är viktigt att skotta snö på vintern eftersom..."
-Använd bindeord/konnektiv som ordnar upp allt. T.ex. "För det första...", "För det andra..."
-Använd ord som uttrycker åsikt. T.ex. "tycker, anser, vill, hävdar"
-Använd värdeladdade ord. T.ex. "sorgligt, underbart, toppen"
Texttyper i genren
Insändare
Dessa videoklipp vänder sig till en speciell elevgrupp.
Du behöver inte skicka in din insändare till en tidning.
Dessa videoklipp vänder sig till en speciell elevgrupp.
Du behöver inte skicka in din insändare till en tidning.
|
|
Skriftlig argumentation -Debattartikel
Innehåll och omfång
Bestäm dig för en tes! Presentera den tydligt. Ha klart för dig vad som är syftet med din text!
Argumentera tydligt för din tes. Om du vill att texten ska bli djupare och mer trovärdig ska du även ha med ett motargument som du bemöter. Tips: Ha tre argument för och ett emot.
Litteraturhänvisningar och referatmarkörer
När du berättar om olika texter eller bilder i din text är det viktigt att presentera dem så att dina mottagare kan hitta dem och själva läsa eller titta på dem! (T ex ”Även Peter Englund ger i sin essäsamling Brev från Nollpunkten från 1996 en mörk bild av 1900-talet och …”)
Skilj på det du refererar (andras tankar) och det som är ditt eget genom att använda dig av referatmarkörer när du refererar (t ex ”Englund avslutar sin text med att…”) och ”jag anser/tycker/tror/…” när det är dina egna tankar (t ex ”Jag tror att Englund vill säga följande med sin artikel…”/”Den texten får mig att tänka på…”).
Styckeindelning och satsradning
Något som många missar är när man ska ha nytt stycke och hur man markerar nytt stycke. Se till att du har detta klart för dig! Allt som hör ihop ska stå ihop. Nytt stycke markeras med en blankrad.
Inledning
Tänk på att skriva en kort inledning där du väcker läsarens intresse och berättar vad din text kommer att handla om.
Den röda tråden
Se till att din text hänger ihop! Ha en väl genomtänkt disposition som markeras genom din styckeindelning.
Avslutning
Tänk på att skriva en avslutning där du avrundar din text (t ex genom att sammanfatta det viktigaste av det som du kommit fram till i din text eller genom att upprepa det centrala i din inledning, vilket gör att cirkeln sluts).
Infokoll.se (http://www.infokoll.se/index.php/presentera-ny-kunskap)
är en webbplats där kan du hitta bra material om vad som kännetecknar flera av de vanligaste texttyperna, t.ex. argumenterande texter, krönikor, essäer, referat, recension, reportage och vetenskapliga rapporter. Denna adress kan du alltså ha nytta av inte bara nu, utan även i framtiden. Så här skriver de om att Argumentera:
”Att argumentera innebär att vi försöker övertyga andra om en viss ståndpunkt. För
att lyckas med det krävs det att vi har en tydlig åsikt, en tes, och skäl som stödjer den åsikten d v s argument. Argumenterande texter t ex insändare och debattartiklar lyckas med sitt syfte att påverka om tesen är tydlig och argumenten strukturerade.
Grundmodell för argumentation
Tes (och inledning)
Ställningstagande, åsikt
Förargument
Motargument mot motargument
Argument
Avslutning (Sammanfattning/Förslag)"